Från och med nu når ni oss på:

abcstockholm@riseup.net

snacka inte med snuten – snacka med oss!

Advertisements

Väktare, ordningsvakt, entrévärd, skyddsvakt, skyddsområdesvakt, ? Vad är det egentligen som gäller? Här följer en kort sammanfattning av de olika titlarnas befogenheter, så att du inte behöver ta någon onödig skit nästa gång de stoppar dig.

Väktare, auktoriserade av länsstyrelsen. är en person som är anställd av ett säkerhetsföretag och får endast använda våld/tvång i självförsvar. De har alltså inte mer rätt än en vanlig “civil” person att ingripa mot brott. Kan vara auktoriserade att använda vakthundar. Väktare används ofta för patrull, övervaka kameramonitorer, stationära säkerhets uppgifter som att stå i affärer eller sitta i receptioner.

Ordningsvakter, auktoriserade av polisen, ordningsvakten har befogenhet att neka en person tillträde till en specifik plats eller att, från den platsen, avlägsna en person med våld. Den har också befogenheter att kvarhålla personer och får i det syftet använda handklovar. Ordningsvakter används som ett komplement till polisen för att upprätthålla “allmän ordning” exempelvis i tunnelbanan men också som dörrvakter vid krogar, på sportevenemang, gallerior, säkerhetskontroller vid domstolar o.s.v.

(Skyddsvakt/skyddsområdesvakt, är militär personal, poliser och andra speciellt auktoriserade personer. Icke militära skyddsvakter auktoriserats av länsstyrelsen. De har rätt att kroppsvisitera en person och ta föremål i beslag. De kan med våld avlägsna en person från specifika “skyddsområden”. Får kvarhålla en person som inte följer skyddsområdets restriktioner, vägrar gå med på kroppsvisitation eller vid misstanke om spioneri eller sabotage. En skyddsvakt kan i vissa fall vara berättigade att bära skjutvapen. Används ofta till att skydda känsliga militära eller civila föremål, tex: flygplatser (militära och civila) eller militärbaser. Dessa inom parentes då du med största sannolikhet inte stöter på dem i ditt vardagliga liv)

Ta reda på vilken typ du har att göra med, ordningsvakter och väktare är de du oftast kommer att möta, en ordningsvakt ska ha en stor bricka (oftast på bröstet, men ibland även på andra ställen) som talar om att denne är just ordningsvakt.

På vissa krogar och klubbar finns även vakter som går under benämningen “entrévärd” dessa har egentligen inga befogenheter överhuvudtaget. De får liksom du och “väktaren” göra ett civilt gripande om de ser att ett brott håller på att begås eller just skall begås, eller i de fall då den som begått brottet är “på flyende fot” eller efterlyst.En väktare eller entrévärd kan alltså även de i egenskap av civila medborgare ha rätt att tex avlägsna dig från ett privat område som du blivit ombedd att lämna då du, när du håller dig kvar där, begår brottet “olaga intrång”. Dock är gränsen för vad som är ett tillåtet besök av ex. vis en krog och vad som är olaga intrång relativt svårdragen, det går alltså inte att säga att väktaren får bruka våld mot dig sekunden du blivit upplyst om att du inte är välkommen.

Och så vill vi återigen påminna om att bara för att du vet vilka dina rättigheter är, betyder det inte att du kommer få ta del av dem. Det är viktigt att du i mötet med låtsassnutarna vet vad de får och inte får göra så att du kan ta väl grundade beslut i den specifika situation du befinner dig i men att de ska respektera dina rättigheter finns det ingen garanti för.

/ABC

Polisen, vad de får och inte får göra är mycket bra att veta i situationer där de har dig i sitt våld, av flera anledningar. Den första som absolut inte är helt oviktig är att du kommer känna dig oerhört mycket tryggare i möte med polisen om du har koll på lagen, även om polisen gör lite som de vill vad det gäller att följa den, så skadar det aldrig att låta de veta att du faktiskt vet vad de får och inte får göra. Det andra är att Polisen ofta utnyttjar det faktum att folk inte känner till sina rättigheter till att gå över sina befogenheter. Dessutom vet du på vilka grunder du kan anmäla, det kanske är värt att höja statistiken av anmälningar mot polisen som inte leder något vart.

Innan vi börjar vill vi klargöra en sak: att känna till dina rättigheter är inte samma sak som att du kommer tillåtas ta del av dem. I allt för många situationer struntar polisen i lagen och gör som de vill, eftersom de vet att det är ytterst sällan som de kommer bli dömda eller ens utsatta för interna disciplinåtgärder. Det finns till och med laglig grund för att fria en polis från tjänstefel/brott på den grunden att polisen trott sig handla inom vad som är lagligt.

Vi vill också understryka att det inte finns någon allmän regel för att undvika “lagens långa arm”, även om vi kan komma med råd, så tänk på att  när polisen “knackar på dörren” är det i upp till dig att bedöma vad som är bäst att göra i den specifika situationen, men den bedömningen anser vi att du gör så mycket bättre om du redan vet dina rättigheter.

Juridiken: Polisens befogenheter finns reglerade på några olika sätt, främst är det dock Rättegångsbalken (RB) och Polislagen (PL) vi kommer hålla oss till här, vi kommer också hålla oss till det som sker på gatan, alltså lämnar vi arrester och häkten till en annan gång.

Polisens våldsanvändande:

Polisen har rätt att ta till våld i flera situationer, först och främst har de precis som du rätt att ta till nödvärn om de själva blir utsatta för våld, precis som du kan de också motivera lagöverträdelser med att de befann sig i en nödsituation. Det är också som vi nämnde ovan, helt fritt fram för polisen att hävda att de trott sig agera inom lagen, dvs om en polis t.ex. griper en person som den tror är brottsmisstänkt så kan polisen hävda att, även om våldet i praktiken var helt omotiverat, polisen trodde att det var rätt person och då också slippa undan åtal.

Annars regleras polisens våldsanvändande framför allt i PL§10 där det tas upp ett gäng punkter med exempel på situationer där polisen får använda våld, det handlar då främst om de skall förhindra brott, om de möts med våld, ska frihetsberöva någon eller tex stoppa ett fordon i trafiken. En viktig punkt är nr 7 där det står ungefär att polisen får använda våld i situationer där det är: “oundgängligen nödvändigt för den allmänna ordningens eller säkerhetens upprätthållande och det är uppenbart att den inte kan genomföras utan våld” i praktiken alltså den situation där polisen själv bedömer att det är nödvändigt att bruka våld. M.a.o riktigt otrevligt i i kombination med vad vi vet om att poliser inte hålls ansvariga för att “spekulera fel” i dessa situationer.

Viktigt att veta är att vad som i andra situationer gäller om nödvärnsrätt, gäller inte mot polisen, du får alltså inte försvara dig mot polisens våldsanvändande. I själva verket är i princip allt motstånd som innebär något mer än att bara snällt och lydigt följa med polisen, vid t.ex. ett gripande, att göra sig skyldig till lagbrottet våldsamt motstånd.

När polisen ingriper med våld måste de alltid förhålla sig till vad som i den specifika situationen kan anses “proportionerligt” (PL§8). Vad som anses proportionerligt ska bedömas med hänsyn till åtgärdens syfte, och behov: “Måste tvång tillgripas, skall detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås” vilket egentligen betyder att det i slutändan är en bedömningsfråga, i varje specifikt fall, om polisen har gått över sina befogenheter eller inte.

Omhändertagande, avvisande och avlägsnande:

Polisen har enligt PL§13 rätt att omhänderta, avvisa eller avlägsna dig om du stör eller riskerar att störa den allmänna ordningen antingen som individ eller som “folksamling”. Det som gäller är detta:

Avlägsnande: Polisen får i syfte att avlägsna dig från en plats tex sätta dig på en buss eller i en polis bil och fysiskt köra dig från platsen. Hur långt de får köra dig är lite oklart, men t.ex. tyckte Justitieombudsmannen (JO) att det var för långt när polisen “bussade” 316 demonstranter från Stockholms centrum till platser mellan 11- och 29km bort. Annars är det framför allt tiden som avgör. Vid ett avlägsnande får polisen hålla dig tillfälligt frihetsberövad i två timmar, längre än så och det kan röra sig om ett “olaga omhändertagande”.

Omhändertagande: Polisen får om de på sannolika skäl misstänker dig för ett brott som kan leda till högre straff än böter, utan åklagar beslut gripa dig och kvarhålla dig i sex timmar. Krävs det dessutom ytterligare förhör med dig efter sex timmar eller ett förhör har inte hunnits med (även om förhör ska hållas så snart som möjligt från att du frihetsberövats), kan polisen hålla dig i sex timmar till, (sex + sex timmar brukar man tala om i sammanhanget). Tänk på att frihetsberövandet börjar när du blir omhändertagen ute på gatan och inte när du kommer till polisstationen, det fysiska förhörsrummet eller något sånt. Är du under 15år gäller att du kan hållas 3 timmar +3 till i exceptionella fall.

När du har omhändertagits kan det av åklagaren förlängas ytterligare. Det första steget är anhållan: åklagaren beslutar själv om du skall anhållas, detta måste dock göras snarast efter att förhör hållits. Dessutom kan du bli häktad (RB kap.24 §§1-3), det är ett mer komplicerat för farande och vi kommer inte gå in allt för mycket på det här men det innebär att du om det finns sannolika skäl att misstänka att du har begått ett brott med minimistraff på 2års fängelse, dvs riktigt grova brott (exempelvis grovt sabotage, mord, våldtäkt m.m.), om det finns en konkret risk att du kommer fly, förstöra bevisning eller fortsätta den brottsliga verksamheten om du försätts på fri fot. Du kan också begäras häktad om du inte kan styrka din identitet eller vägrar att identifiera dig, eller om du inte har ditt fasta hem i Sverige och det misstänks (på sannolika skäl) att du kommer lämna landet. Sista häktningsgrunden (skälet till att du begärs häktad) är att du är skäligen misstänkt för brottet på denna grund kan du bara häktas i en vecka. Annars gäller för häktning att det hålls en häktesförhandling där åklagaren lägger fram sina grunder för att att du skall häktas för en domare och du och din advokat är närvarande för att besvara dessa, domaren beslutar sedan om du ska häktas eller inte. Häktningsförhandling måste ske innan kl 12:00 tredje dagen som du sitter anhållen.

Kroppsvisitation:

Polisen har enligt PL§19 och RB kap.28 §11 rätt att utföra kroppsvisitation av dig då de misstänker att du har föremål på dig som kan användas vid skadegörelse eller för att leta efter vapen och andra farliga föremål, samt för att fastställa din identitet vid ett omhändertagande (PL§19). Sedan får de också enl. RB visitera dig om de skäligen misstänker dig för ett brott, och vill leta efter föremål som kan ha betydelse för utredningen eller som kan beslagtas. Viktigt att notera är att när det gäller att söka efter föremål som kan användas vid skadegörelse har polisen väldigt stort tolkningsutrymme, det är tänkt att de preventivt skall kunna genomföra kroppsvisitationer, t.ex. om någon som är dömd för klotter tidigare rör sig vid ett känt klotterställe, men i realiteten räcker det med att du klär dig som en graffare för att polisen skall kunna tillämpa PL§19.

Om du är skäligen misstänkt för brott som kan leda till fängelse får polisen på order av åklagaren eller förundersökningsledaren genomföra en “kroppsbesiktning” detta betyder att de får ta blodprov, söka igenom kroppsöppningar o.s.v detta får inte ske på ett sådant sätta att det medför skada eller ohälsa hos den som skall “besiktigas”. Polisen får under dessa förutsättningar också ta DNA prov från dig. Anser polisen att det  är “fara för dröjsmål” får beslut om kroppsbesiktning tas av polismännen. Blodprov ska alltid tas av en utbildad sjuksköterska/läkare.

Kroppsvisitation av kvinnor ska ske av av poliser som också är kvinnor, detta kan du kräva. Medan visitation av män kan ske av polis med vilket kön som helst. Är du kvinna och ska kroppsbesiktigas får detta dock utföras av män om de är utbildade sjuksköterskor eller läkare. Dock måste det i fall det är en polis vara en kvinna som utför kroppsbesiktningen.

Beslag:

Polisen får beslagta föremål som är viktiga för brottsutredning eller (vid exempelvis stöld) för att återföra ett föremål till dess ägare, de kan dessutom “förverka” beslagtagna föremål, dvs behålla dem om de kan klassas som “brottshjälpmedel” eller “stöldgods” i lagens mening. De får dessutom beslagta föremål i förebyggande syfte om de kan tänkas användas vid våldsbrott (t.ex. vapen) eller om de uppenbart skall användas vid skadegörelsebrott (t.ex. sprayburkar).

Allvarliga brott/ordningsstörningar:

Om det vid en viss plats finns risk för att brott kommer att begås som innebär “allvarlig fara för liv eller hälsa eller omfattande förstörelse av egendom” får polisen enl. PL§23 vissa utvidgade befogenheter och kan då ta sig in i hus eller liknande för att leta efter farliga föremål som vapen, bomber o. dyl. de får även stänga av och utrymma hus/områden och kroppsvisitera alla personer som befinner sig på platsen. Även vid “allvarliga störningar av den allmänna ordningen” eller då det finns risk för sådana, får polisen utvidgade befogenheter enl. PL§24, då de kan spärra av områden eller anvisa “deltagare i en folksamling” en viss plats (eller färdväg vid tex en demonstration) (sk. PL24-område), detta kan även göras preventivt, dvs om polisen misstänker att det kommer i framtiden finnas risk för “en allvarlig störning av den allmänna ordningen”.

Förhör:

Kort sagt gäller en regel i förhållande till poliser: PRATA INTE MED DOM, det går inte att understryka detta tillräckligt noga. Först och främst gäller det att ha klart för sig att alla situationer när du pratar med en polis är att betrakta som ett förhör, allt du säger till en polis kan användas emot dig även om polisen påstår att så inte är fallet. De vill inte hjälpa dig, de vill sätta dit dig, glöm aldrig det.

Man kan tycka vad man vill om svenska polisen, men de e bra på att förhöra, i alla fall bättre än vad man tror. Därför är det farligt att prata med poliser som misstänker dig för att ha begått ett brott, även om samtalsämnet verkar harmlöst (de kanske bara pratar om sport eller musik) så kan det ofta handla om att få dig att släppa på garden och råka säga något du inte skulle sagt. Ge dig inte heller in i diskussioner med polisen, de brukar försöka provocera folk till att försäga sig. I alla situationer vägra att lämna kommentarer för du är nästan aldrig tvungen att uttala dig om något. Det enda är när du blir gripen, då är du skyldig att uppge namn och personnummer, även om du såklart kan strunta i det också, men du ska veta att de då har rätt att häkta dig, för att fastställa din identitet.

All annan information till polisen är överflödig, de kommer antagligen säga att de vill hjälpa dig och att du kommer släppas snabbare/komma lättare undan om du samarbetar. Sådana påståenden är lögner, du kommer inte tjäna något på att prata i ett förhör, även om du är oskyldig. Prata kan du göra på rättegången när du fått tid på dig att gå igenom polisens bevisning mot dig tillsammans med din advokat. Även om du kan ta tillbaka saker du sagt i förhör är det mycket lättare att i en rättegång att förklara varför du inte sagt något alls än att förklara varför du ändrar din berättelse.

/ABC

För att bryta isoleringen som ett fängelsestraff per automatik innebär kan brevskrivande vara en metod. Här är lite tips på vad man bör tänka på när man brevväxlar med kamrater som sitter fängslade, samt några av de utförligare adress-listor som andra ABC-grupper runt om i världen sammanställt.

När man skriver till någon som sitter är det första man ska ha i åtanke att det som står i brevet kommer läsas av vakter och kanske även andra, ex åklagare. Därför ska man självklart aldrig skriva saker som kan komma att sätta personen du skriver till i skiten. Observera att kriminal-“vården” i Sverige och utomlands INTE har någon humor, alltså bör även skämt som kan tänkas komplicera situationen för den intagne undvikas.

Undersök vidare, innan du skickar brev, vad det är som gäller i just det landet du ska skicka till. I vissa länder är tex porto svindyrt och således kan det vara värt att skicka med frimärken för att kunna få svar. Även språk-krav är olika, i Vitryssland kan t.ex.det vara svårt att få in ett brev på annat språk än ryska och i princip omöjligt att få in ett brev som inte är på ryska eller engelska. Reglerna kan också skilja sig relativt mycket mellan enskilda fängelser i samma land så ta noga reda på vad som gäller innan du skriver, om du vill att ditt brev ska komma fram dvs.

Så, till listorna: ABC grupper runt om i världen brukar vara väldigt noga med att de adresser som läggs ut är till fångar som också uttryckligen sagt att de gärna vill ha brev, därför är de listor (förutom den grekiska) som här följer, också hämtade från andra ABC-grupper. Dock har vi i ABC-sthlm inte gjort någon bedömning eller, för den delen, någon vidare efterforskning om vilka de olika individerna på listorna är eller sitter inne för, det är således upp till dig själv att ta reda på. Detta är också bara ett litet urval av alla de hundratals fångar som sitter fängslade av “demokratiska” stater runt om i världen.

Bulgarien:

http://www.freejock.com

Ryssland/Vitryssland:

http://wiki.avtonom.org/en/index.php/Category:Prisoners_in_former_Soviet_Union

Nordamerika (främst U.S.A)

http://www.abcf.net/prisoner-contact-list

http://onamove.com

http://www.move9parole.blogspot.se

Leonard Peltier

http://www.leonardpeltier.info

Mumia Abu-Jamal

http://www.freemumia.com

http://journalists4mumia.blogspot.se

Spanska staten:

Francisco Javier Solar Domínguez
C.P MADRID IV, NAVALCARNERO
Ctra. N-V, km. 27.7, C. P: 28600.
Madrid, Spanska staten

Mónica Andrea Caballero
C.P MADRID VII, ESTREMERA
Ctra. M-241 KM 5.750, C. P: 28595
Spanska staten

Diverse:

http://actforfree.nostate.net/?page_id=4043

http://leedsabc.org/pdfs

No justice No Peace!

/ABC

Free Mumia

Mumia

“I continue to fight against this unjust sentence and conviction. Perhaps we can shrug of and shred some of the dangerous myths laid on our minds like a second skin -such as the “right” to a fair impartial jury of our peers; the “right” to represent oneself; the “right” to a fair trial, even. They’re not rights -they’re privileges of the powerful and rich. For the powerless and poor, they are chimeras that vanish once one reaches out to claim them as something real and substantial. Don’t expect the media networks to tell you, for the can’t, because of the incestuousness between the media and the government, and big business, wich they both serve.

I can.

Even if I must do so from the valley of death, I will.

From death row, this is Mumia Abu Jamal                                        -December 1994″

Den 24:de April i år fyller människorättskämpen, journalisten, black panthern, författaren och så mycket mer, Mumia Abu Jamal 59 år, i sommar har han suttit fängslad i 30 av dem. Vi från ABC-sthlm vill ta tillfället i akt att påminna alla som någon gång varit nära på att ge upp hoppet, om Mumia och den glöd som 30år av frihetsberövande (20 av dessa på death row) inte kunnat släcka, och hur görs det bäst om inte genom han egna ord?

För den som vill gratulera Mumia på födelsedagen är hans nuvarande adress:

Mumia Abu-Jamal
#AM8335

SCI Mahanoy
301 Morea Road
Frackville, PA 17932

Power to the people!

/ABC

Aside  —  Posted: April 3, 2013 in Fångkamp

Ny blogg

Posted: April 1, 2013 in Uncategorized

ABC sthlm är efter en viss tids inaktivitet igång igen, vi kommer på den här bloggen lägga ut texter om pågående kamper och vårat praktiska anti-represiva arbete. Mer information kommer med andra ord så stay put och följ oss på twitter (@abcsthlm) och facebook (abcsthlm). /ABC